tisdag 2 februari 2010

Hundfällan - told by Aragorn

Jag tycker ju själv att jag är rätt så smart, för allt som oftast lyckas jag sno åt mig saker som ligger på vardagsrumsbordet utan att husse och matte märker det. Både små matbitar, viktiga papper och annat kul kan man få tag i om man är listig och väntar tills dom tittar bort. Ibland har jag anat att dom försökt gillra fällor åt mig genom att placera något gott nära kanten av bordet för att fresta mig att ta det. Sen sätter dom sig på nåt strategiskt ställe och lurpassar så att dom ska kunna skälla ut mig när jag försöker sno det goda. Men så dum är jag ju inte att jag går på det. Jag väntar tålmodigt tills dom för ett ögonblick tappar fokus och snor då blixtsnabbt det jag vill ha för att sedan se totalt oskyldig ut när dom tittar tillbaka igen. Då blir dom såklart arga men alla vet ju att man måste ta en valp på bar gärning om man ska kunna bestraffa den. Man kan inte skälla i efterhand för då förstår ju inte valpen vad det var den gjorde fel. Tillåt mig småle... klart jag fattar! Men dom får gärna tro att jag är lite dum, det ger mer frihet...

I helgen var vi och hälsade på hos min uppfödare och då satt givetvis matte och pratade ihop sig med henne bakom min rygg. Nästa dag tog matte en stor god köttbulle som hon pysslade misstänkt noga med innan hon la den nära kanten på soffbordet. Såklart förstod jag ju att det var en fälla. Jag väntade tålmodigt hela dagen på att matte skulle glömma att hon gillrat en fälla så jag kunde överlista henne. När husse kom hem kände jag att stunden var kommen. Snabbt som attan slank jag fram och snodde åt mig köttbullen... men vad händer? Jo jag får nåt hårt och skramlande i huvudet! Snacka om läskigt! Inte vet jag hur det gick till, men matte och husse såg väldigt belåtna ut. "Så går det när man stjäl", sa matte och jag fick en känsla av att hon hade något med skramlet att göra. Själv kände jag mig en aning skamsen och väldigt snopen, för ingen köttbulle hann jag ju smaka heller. Senare hörde jag matte berätta för husse om sin hundfälla som hon kallade det. Det var tydligen en gammal ölburk med stenar som jag fick på mig när jag försökte sno köttbullen. Nu tror matte att hon har varit listig och att jag lärt mig en läxa, men hon ska nog få se att jag minsann är listigare än henne...


Hundfälla

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar