Även om det går framåt är inte allt frid och fröjd än. Ibland när vi möter andra hundar undrar jag vad det är jag har hängande i kopplet egentligen. Det gurglar och fräser och spottar. En Finsk Pitbullhund månne?
Härom dagen när vi gick på stan kom en papillon med sedvanlig hybris gående och satte igång och morrade och skällde på klassiskt småhundsmanér. Aragorn skötte sig rätt bra just då men bjäffade ändå såklart tillbaka som sig bör. Någonstans i periferin kommer ett gäng tuffa ungdomskillar gående och jag hör dom andäktigt säga till varandra: "Den lilla hunden hade inte haft en chans!".
Från den ljusa sidan alltså: tanter med papillons och andra småhundar som inte är fysiskt starkare än Aragorn skulle nog inte våga sig på att försöka råna mig. Någon nytta ska man ju ha av sitt monster...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar