På tal om att ha pli på sina hundar:

http://www.youtube.com/watch?v=qFP28ANXLLA

Att förena nytta med nöje

Idag överraskades jag och Aragorn av ett regnväder halvvägs genom vår morgonpromenad, ungefär 3 km hemifrån. Eftersom jag inte hade varken regnkläder eller paraply blev jag först en aning missmodig, men slogs snart av tanken hur briljant detta faktiskt är för en småstressad hundägare. Nästa gång det nalkas regn tar jag på mig all smutstvätt, strör lite tvättmedel mellan lagren, slänger en klick schampo i håret och går en promenad med hunden! Sen behöver jag varken tvätta eller duscha på ett tag...

Hundpassning

I skrivande stund passar matten och Aragorn lille Ville. Ville snor allt han kan från Aragorn i fråga om ben och leksaker och Aragorn vill bara leka. Men dom är duktiga och sköter sig båda två. Såhär söta är dom:

Finsk grävling?

Att gräva är något som alltid har legat Aragorn mycket varmt om hjärtat. Han började sin karriär som valp i Småland med att gräva upp stora delar av mattes odlingar och när han var klar med det fortsatte han glatt med gräsmattan. De mumsiga hudben som vi gav vår lilla hund för att han skulle ha nåt att vässa sina små valptänder på hade han själv ingen tanke på att gnaga på, nej, goda ben ska grävas ner! Av förklarlig anledning slutade vi släppa ut honom i trädgården med sånna. Först sprang han runt inomhus med benen i munnen och gnällde olyckligt efter jord att gräva ner skatten i. Till slut hittade han faktiskt jord även inomhus, nämligen i en blomkruka, men han hittade på flera olika kreativa alternativ också. Strumpor, filtar, andra ben, sin korg, ja till slut räckte det faktiskt med luft. Själva rörelsen att putta något över benet var allt som behövdes. Han stod länge och omsorgsfullt och "grävde ner" sitt ben genom att putta luft över det och var mycket nöjd när han var klar och gick därifrån och låtsades inte se benet. Saker man har grävt ner syns ju såklart inte!

Till slut gav vi upp hoppet om att ge honom hudben. Aragorns första julafton firade vi ihop med Kalle och Nemo, Aragorns "kusiner". Alla tre hundarna fick två hudben var. Kalle och Nemo blev glad över presenterna och tuggade glatt på, men Aragorn grävde genast ner sin andel. Och så fort Kalle och Nemo tittade bort grävde han ner deras ben också. Julafton nummer två firades med morrmatte och morrhusse av vilka han fick ännu ett mumsigt ben. Vad gjorde han med det? Jo han hittade en låda med stearinljus längst ner i en bokhylla bland vilka han snyggt kamouflerade sitt ben.

Många goda skratt har vi fått oss åt detta under det gångna året, men döm av min förvåning när grävandet i vintras tog nya proportioner. Vår käre hund började nämligen gräva ner sitt kiss och bajs i snön. Är det inte katter som gör så?? Det struntade såklart Aragorn i, och fortsatte glatt med sitt grävande. Snön var såklart härlig att bara gräva i i allmänhet också och det var dessutom tillåtet. Lycka!

Det senaste på grävfronten just nu är att alla roliga saker måste grävas ner. Hittar man en rolig pinne i skogen ska den gömmas, pronto! Även andra roliga föremål man hittar under promenaden måste ner i jorden. Eller ja, det räcker med under ett par gruskorn, det är inte så noga, det är gesten som är det viktiga.

Matten har vid ett antal tillfällen på ett fint sätt försökt säga till hussen att Aragorn skulle behöva en lekkamrat, och tänk vad roligt han skulle tycka det var med en liten valp här hemma...! Hussen har mest muttrat till svar, men en dag utbrast han: "Det är ingen mening att skaffa en valp till Aragorn, han skulle ändå bara gräva ner den!". Och säkert har han rätt...

Bushund

Bus...

överslagsgräv...

...? nånting..

superbus...

vintersuperbus...

passivt bus.. ser man ut såhär exploderar man vilken sekund som helst...

springbus...

Finsk Slapphund

En vanlig kväll framför TV:n

Så fort husse åker till jobbet på morgonen ser det ut såhär.

Hjälper matte att plugga.

Och pluggar lite till.

Freestyle

Måste bara visa en sak: http://www.youtube.com/watch?v=HqbVbPvlDoM
Hunden är helt galet duktig och den har så KUL! Blir tårögd varje gång jag ser den. Helt underbart!

Aragorn har fått en ny fin sele!

Och inte vilken sele som helst, det är en sele som vår vän Julia sytt åt oss, helt själv! Lädret är av en bra kvalitet som sitter mycket stabilare på vovven än den förra selen vi provade, och den är fordrad med mjuk fårull. Dessutom matchar den Aragorns svarta päls mycket bra :) Tack så mycket säger vi till Julia som har gjort en så fin sele till oss!! :)

Ettåring

Det har visst varit lite dåligt med bloggandet på sista tiden och Aragorn har hunnit bli ett helt år gammal! Vuxen-valp!