Klövjehund!

Nu har äntligen vår nya fina klövja kommit! Matte har drömt om den sen Aggan var valp. Aggan själv är kanske inte riktigt lika entusiastisk.... Men han gick ändå duktigt med sin last bestående av två handdukar på premiärturen. I vanlig ordning försökte han sig på att rulla i snön efter en stund. Det slutade med att matten fick göra en akut utryckning och vända valpen på fötter igen för det var vääääldigt svårt att ta sig upp själv när man hade ett skal på ryggen.. Man blev ungefär lika smidig som en skalbagge eller sköldpadda, fast utan kämparglöd.. valpen dog helt enkelt och låg sorgset på sidan i väntan på hjälp.

Flygande valpar

Aragorn sitter ute i sin älskade trädgård och är arg på skatorna som retas med honom. Fåglar har alltid gäckat honom och det tog många valpmånader innan han förstod att det inte gick att få tag i dom, att valpar inte kan flyga. Men han har sannerligen försökt. Både flyga och klättra i träd, och man kan fortfarande se hur han längtar och önskar att han kunde bemästra dessa färdigheter. Varje gång han ser en fågel spänns musklerna, ögonen blir stora och all energi fixerar den fjäderklädda varelsen. Han försöker inte längre fånga dom så ofta, men på kvällarna när han lagt sig till rätta på mattan och det rycker i ben och morrhår och morras lite smått i sömnen, då är jag säker på att det ibland är flygning han drömmer om. En valp, svävandes högt bland molnen, fångandes alla världens skator...


(Matten är ganska nöjd med att valpar inte kan flyga. Alla som haft en valp vet att det kan vara svårt att hålla reda på den när den håller sig på marken. Om den dessutom kunde försvinna uppåt hade hundägandet fått en helt ny, och kanske inte helt önskad, dimension.)

Några beslut

Nu har vi bestämt oss för att inte göra HD-röntgen på vovven. Vi har fått uppfattningen att finska lapphundar oftast inte får sådana problem att dom lider av sina höfter , vanligast är också att dom har bra höfter och aragorns föräldrar och syskon har bra resultat från röntgen, så vi gör ingen röntgen om han inte får ont. Ur avelsperspektiv är han ändå inget bra material med tanke på sina andra defekter.

Vi har funderat på att kastrera honom, dels för att han är krypt och dels för att han är väldigt intresserad av lukter och svår att få kontakt med utomhus. Nu har vi dock bestämt oss för att avvakta ett år och se hur han utvecklas. Veterinären sa att 20% av krypta hundar får tumörer, och av dom är 90% godartade. Så risken är inte jättemycket större än hos en frisk hund. Tror nästan att risken är större att han blir stulen eller överkörd om man nu ska göra jämförelser. Så med alla risker som finns med kastrering känns det inte befogat.

Sedan vi satte in medicinering mot demodikos har pälsen på benet börjat växa ut igen och vovven verkar må väldigt bra. Pigg, lagom hull, glansig och tjock päls, fin :)

OCH nu när vi bestämt oss för att låta bli HD (som kostar 1300) och kastrering (som kostar 7500) har vi bestämt oss för att köpa den efterlängtade klövjan från snowdogs! Sen är det bara att börja träningen inför sommaren!

Dagens ordspråk

Den som säger att hundar inte kan vara långsinta har aldrig bråkat med en Finsk lapphund.
;)

Hundmöten och slaskväder

Sedan några veckor tillbaka har vi kört på Hundcoach Fredrik Steens bana vid hundmöten. Det går i korthet ut på att hunden ska sitta ner när mötet passerar och helst ha fokus på föraren. Målet med detta har varit att ta bort den stress som tidigare förknippats med hundmöten. Och det tycks ha fungerat till viss del. Iallafall för matte :P Aragorn blir fortfarande stressad, men det är under kontroll och ibland kan man faktiskt göra gående möten utan att sätta ner honom. Han skäller oftast inte på dom andra hundarna längre utan drar bara i kopplet vilket ju är framsteg. Jag tror att nyckeln här egentligen har varit att jag slutat fokusera på att hunden gör fel och istället börjat fokusera på vad han SKA göra. Det har lett till att jag kan behålla lugnet och det känner vovven.

Med det slaskiga väder som råder nu blir det många turer i duschen som är en stor fiende till Aragorn. Nu verkar han dock ha funnit sig i sitt öde för idag följde han självmant med in i badrummet och hoppade på kommando ner i badkaret och stod där snällt tills han fick kommando att hoppa ut igen. Då blev matte stolt som en tupp!! :) Tror inte han tycker det är lika hemskt att duscha längre för han blir bara blöt på magen och benen, vi tar inget schampo och dessutom busar vi med handduken när vi torkar oss efteråt. Det är kul för valpar :)

Tänk om..

... man hade obegränsat med pengar. Då hade jag köpt en sån här: http://www.snowdogs.se/klovjevaska.htm
Kanske kommer jag köpa en ändå så småningom. Tänkte att i sommar ska Aggan få hjälpa till att bära på vandringarna. Det sägs att en vältränad hund kan bära en tredjedel av sin kroppsvikt vilket i Aggans fall blir 6 kg. Om då väskan väger 1 kg och man vill vara lite snäll mot honom kanske man kan räkna med att han avlastar oss med 4 kg. Det blir ju åtminstone hans egen mat plus ett par kg annat. En annan sak att fundera över är vad en vältränad hund egentligen är. Hur mycket träning behövs för att vovven ska kunna bära en tredjedel av sin kroppsvikt några mil om dagen i blandad terräng?

Tittade på Nordkalotten 365 igår, mitt nya favoritprogram där man får följa norske Lars när han tillbringar ett år i vildmarken ovanför polcirkeln. Sista avsnitten har han haft med sig sin Alaskan Husky som heter Foss. Otroligt vacker hund med isblå ögon. Iallafall, Foss klövjar 12 kg! Inte dåligt! Tänk att ha en sån med sig på tur. Länk till programmets norska hemsida, massa bra friluftstips och grejer: http://www.nrk.no/nordkalotten365/?show=program&tur=2