Mer snö!

Aragorn snönäsa

En hjälpsam granne

En dag mötte jag och Aragorn en av våra grannar som vi inte känner. Hon har tre superlydiga hundar. När hon såg hur Aragorn går upp i stress och vill fram och hälsa på alla han möter erbjöd hon sig att hjälpa oss. Så idag har vi varit på kurs hos henne. Diagnosen löd på ett ungefär: tonåring som visar fulfingret och kör med matte, absolut ingen problemhund, bara olydig och lite tuff. Så visade hon mig hur man visar hunden vem som bestämmer och hur viktigt det är att inge ge sig och att tro på sig själv. Så nu känner jag att jag har fått bättre självförtroende i min hantering av Aragorn och tror att detta ska fungera. Vi ska träna på att gå fot varje dag och jag ska lära mig att strunta i vad andra människor tycker och att absolut inte låta hunden vinna. Efter att ha kört med väldigt mjuka metoder under en tid nu (mest godis och beröm), och det inte alls har fungerat, han blir bara mer och mer besvärlig, känns nu detta som något som kan funka. Det handlar inte om att vara elak mot hunden, utan bara om att vara bestämd och inte tolerera dumheter. Nu känns det rätt korkat att man inte själv kunde kommit på detta tidigare, men samtidigt hoppfullt att vi har fått något konkret att gå efter.

Aragorn är trött men rätt så nöjd. Han fick leka med grannens labradortik :P Som vanligt när han träffar en hund han inte hinner ikapp pep han frustrerat och tyckte hemskt synd om sig själv. Men samtidigt var det ju hemskt kul att få leka med någon :)

En tur till stallet

I måndags var jag och lille Agaton i stallet. Valpen hade som vanligt 100 kg överskottsenergi och härjade och sprang. Jag la två spår till honom som fick ligga i drygt en halvtimme medan vi gick en promenad i skogen. Aragorn gick dessa spår hur lätt som helst trots att jag hade lagt dom med alldeles för snäva vinklar eftersom skogen var så snårig. Han hade lite svårt just i vinklarna, men då stannade jag bara och lät honom leta lite så var han snart på det igen. Min duktiga lilla kille!! :P Sen fick han leka med sin favoritkyckling som belöning vilket han snart tröttnade på. Han sprang en bit in i skogen, la ifrån sej kycklingen och var på väg ut till oss på stigen igen. Då sa jag "Tack", som är kommandot när jag vill att han ska ta en sak och ge mig den, och då gick han tillbaka och hämtade kycklingen och kom med den till mig! Då var matte stolt som en tupp och valpen fick falukorv :D

Sen var han antagligen lite för trött och började springa i cirklar och hade totalt överspel. Då gick vi in i stallet, jag kopplade honom platsade honom på en filt. Då blev han genast jättelugn och somnade. Min slutsats av det är att han mår bra av att få hjälp att vara lugn. Så nu ska vi träna mer på sånt. Ge honom platser och kommandon där han vet att "här är man lugn", för att ge honom en möjlighet att slappna av. I bilen har det blivit inlärt automatiskt och där känner han sig trygg och är lugn.

Vi har även anmält oss till en endagskurs i februari som handlar om relation och kommunikation. Det är en privat hundskola utanför stan som vi fått tips om från två olika håll. Pratade med tjejen som håller i det i telefon och hon verkade himla vettig så det ser vi fram emot!

En helt vanlig dag

Både Aragorn och jag är just nu lite småtrötta på vardagslydnadsträning och har därför bestämt oss för att ha en massa kul istället. Vi går löspromenader i skogen, njuter av naturen, leker, lär oss nya trick och letar godis. Idag blev jag stolt över min valp då vi på morgonens promenad mötte en man med en hund. Plöstsligt stod dom bara där på stigen och när jag såg dom var det redan för sent, Aragorn stod på helspänn, hade redan sett dom, och försökte bestämma sig för vad nästa steg skulle bli. Visst är han bra på inkallning, men vi har aldrig testat det i skarpt läge. Så jag sprang åt motsatt håll och ropade på honom, och han följde faktiskt efter och jag kunde koppla!! :) I smyg har jag gått och hoppats på en situation som denna för det är bra att veta hur hunden reagerar i olika lägen.

Inspirerad av freestyleklipp på youtube har jag börjat lära vovven lite olika moves ;) Det går sakta men säkert, om tre år kanske vi har en liten dans om vi har tur. Men huvudsaken är att man har kul. Projektet denna veckan är att lära honom "puta med rumpan" som hundar gör när dom bjuder upp till lek. Detta verkar svårt för honom att få kläm på, men nu börjar han så smått att förstå vad det är han gör som är rätt. Dom andra tricken vi lärt oss är han duktig på så länge man är inomhus, men så fort man går ut tar det fyra gånger så lång tid, om det alls går, att få honom att utföra dom. Miljöträning och passivitetsträning borde egentligen stå på schemat varje dag....... Hoppas att motivationen ska infinna sig snart.. Under tiden har vi kul istället :)


Lille Agaton ute i skogen.

Det här med is på vattenpölar är att konstigt påfund.. Man måste slicka och gnaga på allihop.

Äntligen lite kyla!

Valpkursen är slut

Jaha, då var valpkursen slut. Aragorn och jag klarade faktiskt vårt lilla slutprov galant, full poäng på alla moment utom "gå fint" där han dagen till ära inte var speciellt sugen på ögonkontakt. Testet bestod av:

Sitt - stanna kvar i 30 sek (inga problem)
Belöning enligt 4-klövern (inga problem, leka kan vi ju!)
Möte med annan hund (gick, tro det eller ej, bra)
Gå fint vid sidan (kunde gått bättre)
Inkallande utan störning (inga problem, att springa är ju kul!)
Inkallande med störning (vårt paradnummer som många andra misslyckades med)
Hantering, visitation, av förare samt annan person (instruktören såg glad ut att han faktiskt satt still och inte flängde runt som han brukar när hon kommer, lycklig att hon vill prata med honom)
Passivitet i en minut (detta trodde jag aldrig skulle funka men det gjorde det faktiskt!)

Och anledningen till att det gick så bra misstänker jag bland annat var att valpen var så trött. Dagen innan vilade han nästan ingenting på hela dagen och en bit in på natten. Anledningen till det var att vi var på släktkalas där det förutom en massa stökiga människor som vägrade sitta still (hur ska man kunna hålla koll på flocken när dom envisas med att springa runt hela tiden?) även fanns två hundar som inte var det minsta sugna på att leka. Aragorn fick alltså kämpa i åtskilliga timmar med att försöka få igång två tråkiga hundar samtidigt som han skulle hålla koll på alla människorna. Det gavs alltså inte mycket tid till vila. Förutom detta fick han en löspromenad i skogen på morgonen innan det stora provet. Resultatet var en valp som fortfarande var piggare än den hund som är näst busigast på kursen, men lite lättare att hantera än vanligt. Instruktörerna undrade förvånat vad jag hade gjort med honom? Själv var jag nöjd med vår insats :)

Det har varit en mycket lärorik kurs och jag har haft stor nytta av det jag lärt mig. Aragorn har nog mest tyckt det har varit jobbigt att vara så nära en massa andra valpar och aldrig ens så mycket som fått hälsa på någon av dom. Han har hoppat och skuttat och dragit och pipit och skällt och härjat och gjort sitt bästa för att få matte att ge med sig. Instruktörerna har gjort sitt bästa för att hjälpa mej, men jag tror att åtminstone en av dom har suckat i smyg åt oss. Näst sista gången till exempel, skulle vi träna inkallning löst för första gången, och dessutom med störning. Den ena instruktören, A, såg lite skrämd ut och sa till den andra: "Tänk nu på att inte lägga för mycket störning på Aragorn!". Men den andra instruktören, K, lyssnade nog inte riktigt utan la samma störning på oss som på dom andra. När Aragorn, glad över att få springa sitt fortaste, susade förbi alla störningar fram till matte i en übertjusig inkallning skrek K segervisst till A: "Såg du A??? Aragorn klarade det!!!!".
Ja... han kan det han tycker är kul min valp :D
Och all credit till instruktörerna. Mer engagerade människor får man leta efter och dom har verkligen gjort ett bra jobb!

Höstpromenad

Idag har Aragorn och matte gått en löspromenad i skogen för första gången sen problemen med benen började. Både Aragorn och jag njöt.. skogspromenader är det bästa vi vet!

På kvällen blev det soffmys, som nu för tiden mer påminner om golvmys sen vi beslutat att valpar inte får vara i soffor. Aragorn tycker det är mysigt när matte sitter på golvet med honom så att han kan ligga och gnaga på sin äckliga kalvklöv med mattes ben som stöd under. Vad är det för mening med att ha ett gott ben om man måste vara ensam när man äter det liksom?


Såhär höstigt och härligt har vi det i Växjö just nu


Aragorn spanar på vattnet...


...plaskar lite...


...springer några varv...


...och vilar lite med en god pinne.

Fototävling

Förresten har vår lille kille gjort karriär som fotomodell! Med fotot nedan kom vi trea i en fototävling som en lokal djuraffär ordnade på temat "sommar". Så med den här snygga posen har Aragorn själv börjat tjäna sitt uppehälle genom att vinna 3 kg hundmat åt oss :)

På äventyr i Göteborg

Under helgen som gått har hela familjen varit i Göteborg. Matte var en aning orolig för hur valpen skulle bete sig i stora staden när han inte ens kan gå på torget hemma i lilla Växjö utan att hälsa på alla han möter, men det gick faktiskt över förväntan! Visst drar han en del i kopplet och han vill såklart hälsa på en del av dom vi möter, men det är hanterbart och vi kände inte att vi behövde skämmas för honom :)


Aragorn i mindre centrala delar av GBG

Bäbisen
Vi bodde hos husses bror med sambo och liten bäbis på 9 månader som äntligen ansågs stor nog att få hälsa lite på valpen. Aragorn var helt överlycklig! Av alla saker han älskar (och det är många saker!) så ligger barn helt klart i toppen och det är inte så jätteofta han får chansen att hälsa på nåt barn. Man fick såklart passa dom noga, valpen har inte helt koll på hur stark och vass han är, men han gjorde sitt bästa för att vara snäll och försiktig. När han låg och sov och bäbisen ryckte honom i svansen såg han bara förnärmad ut och gick därifrån :)

Till havet med vännerna
En av dagarna ägnade vi åt att träffa våra vänner Aina och Casey. När Aragorn och Casey senast sågs var som nästan lika stora... det är dom inte längre som synes på bilderna nedan :) Vi åkte buss och spårvagn ut till havet. Jag var nervös och tänkte att det kommer inte funka, med tanke på att vi bara övat på tomma bussar i växjö för flera månader sen och då satt han bara och skrek och var jätterädd. Hur skulle det då gå med proppfulla bussar i Göteborg? Men med Casey som mentor till Aragorn och med Aina som mentor till mej gick det faktiskt bra! Aragorn tyckte rätt synd om sej själv ett tag, men på hemvägen var han jätteduktig. Han höll noga koll på Casey hela tiden för att se var hon gjorde, och hon skötte sig såklart exemplariskt, världsvan som hon är! Jag behövde inte ens lyfta in min hund på spårvagnen, han gick helt själv! :)

Väl ute vid havet satt vi och fikade på klipporna medan hundarna lekte. Aragorn som inte har fått leka med hundar på länge pga sitt onda ben var återigen lyckligast i världen! På kvällen när husse och matte var ute på egna äventyr och valpen fick vara hemma i lägenheten var han så trött att han bara sov och sov hela kvällen.

Förutom miljöträning och annat har vi även lärt oss att åka hiss, något vi inte tränat på innan. Vi har även fått se att det inte är några problem att ha vår hund i lägenhetshus mitt inne i stan, han skäller inte på ljud utifrån och inte på grannarna :) Så igår var vi två trötta människor och en jättetrött valp som åkte hem, fulla av intryck men nöjda med vår helg.

King of the hill
Aragorn och Casey

Spår

Eftersom Aragorn var sjukskriven för två veckor sen när resten av valpkursarna hade spårträning fick vi och en valp till en egen lektion av vår snälla instruktör idag. Precis som jag hade väntat mig gick det mycket bra :) Vi började med att lägga ett spår på ca 70 meter som vi gick direkt för att få kläm på det hela. Det var inga problem alls, så nästa spår gjorde vi lite längre, kanske 150 meter, och terrängen var dessutom lite krångligare (för mej åtminstone, vet inte om Aragorn brydde sej :)). Detta spår fick dessutom ligga drygt en halvtimme innan vi gick det. Även detta spår fick han upp snabbt, men ungefär halvvägs glömde han bort vad han höll på med och började jaga möss istället. När han tröttnat på det tog han upp spåret igen och fullföljde det lätt som en plätt.

Sen testade vi att göra ett uppletande också. Vi trodde inte att Aragorn riktigt skulle klara det egentligen eftersom han var så trött och redan full med intryck, men ville ändå testa så vi vet hur man gör för framtiden. Vi använde hans älsklingskyckling som apport och han fick följa med och se vart jag la den, men när jag skickade iväg honom för att hämta den hade han redan glömt den och roade sig på egen hand med att nosa runt. Instruktören fick hjälpa honom lite genom att gå o leka med den så han blev sugen på den och då hämtade han den såklart :) Nu vet vi iallafall hur man gör och hur man ska hantera situationen när valpen inte riktigt vill/förstår.

På det hela taget var det en lyckad dag och vi kommer definitivt spåra mer i framtiden!

Lille vovvi på höstpromenad

Valpen och resväskan

Kom att tänka på en sak när jag satt här och filosoferade. I somras när Aragorn var en mindre valp än han är nu kunde han inte själv hoppa upp i sängen utan stod och gnällde nedanför tills någon lyfte upp honom. Då kom husse på en bra idé! Han tog mattes stora resväska och ställde vid sängen så att det blev som en trappa som valpen kunde gå uppför. Alla var nöjda och glada. Sen åkte hela familjen på campingsemester och matte packade väskan full med saker och tog med sig den. Några dagar senare kom vi hem och valpen verkade glad över att vara tillbaka. Så kom han på att han inte hade fått sova i den sköna mjuka sängen på flera dagar och såg sig om efter väskan så att han skulle kunna hoppa upp. Lycklig blev han när han såg väskan och skyndade sig dit.. men det var nåt som inte stämde... Då började husse skratta. Valpen stod förvirrad I mattes öppna resväska, inte PÅ som var tanken, och väskan stod dessutom en bra bit från sängen. Valpen verkade inte riktigt koppla varför han fortfarande var kvar i väskan och inte hade hamnat i sängen som han brukade göra. Matte skyndade sig att tömma väskan, stänga den och sätta den på sin vanliga plats, och så var allt frid och fröjd igen.

Valp i vila

Efter besök hos veterinären är Aragorn satt i strikt vila vilket innebär ingen lek, inget bus, inga hopp och inga promenader förutom korta kissrundor. Detta plus antiinflammatoriskt och smärtstillande ska han ha i två veckor, sen ska vi vänta tre dagar till i stillhet innan återbesök som avgör om det hjälpt eller inte. Det har gått drygt en vecka nu och det har faktiskt gått bättre än vi någonsin trott. Hade sett framför mig hur han skulle ha rivit hela huset efter två dagar och hur han skulle klättra på väggarna och vara helt galen. Visserligen har han ätit på en del saker som han inte borde, tex laddaren till min mobil (som tur var hade faster en likadan laddare över som jag är tacksam över att få låna), en dörrmatta och några toarullar. Han har också varit stirrigare än vanligt emellanåt, men det har varit hanterbart. Vi har bara ägnat oss åt dämpande aktiviteter som godissök och lite trickträning. Vi har även tränat på att bara sitta stilla och slappna av.

Mormatte har haft vänligheten att ge oss bidrag till en Nina Ottosson Dog Smart enligt bild nedan. Vilken underbar uppfinning! Både jag och Aragorn tycker den är jätterolig. Trodde det skulle ta ett tag att lära honom hur man lyfter klossarna för att hitta godiset som ligger gömt under, men han fattade på en gång. Så nu tränar vi på att han ska ta den kloss jag pekar på åt honom, och när han fått tag i godiset ska han ge klossen till mej på kommandot "tack". Han förstår och det funkar rätt bra, men helst vill han leka med klossarna själv utan att jobbiga matte lägger sig i :) Idag vände jag klossarna uppochned och la godiset i hålen som finns under. Det gör att han måste lyfta klossen och vända den på rätt håll för att få tag i godiset. Inte heller detta tog många sekunder för min duktiga valp att klura ut, men nu sover han gott oxå :)



Bara han nu blir bra snart tror jag att detta har varit en nyttig upplevelse för oss alla. Husse och matte har kommit på att vi kan påverka vår valps temperament mer än vi trodde och vi ska i fortsättningen ägna oss åt betydligt fler dämpande aktiviteter och färre stressande. Om några timmar ska matte åka till brukshundklubben ensam utan hund. Kommer kännas en aning märkligt, men man lär sig säkert mycket på det oxå!

Överskottsenergi

Eftersom Aragorn är halt, antagligen av växtvärk, har vi fått minska ner motionen drastiskt. Ingen promenad är över en kilometer, de flesta är ganska mycket kortare än så och det blir inget spring utan koppel. Detta medför att valpen har massor av överskottsenergi som ibland hotar att explodera. Husse och matte gör sitt bästa för att aktivera honom med lekar, träning och sök här hemma men det räcker liksom inte hela vägen alltid.

Det positiva med detta är att matte fått ta sig i kragen och träna massor. Alltså har många kommandon börjat sitta ännu bättre och inkallningen sitter faktiskt jättebra. Förra helgen hade jag honom i lina mellan två andra hundar som han var helt stirrig och till sig över att få träffa, och ändå kom han på inkallning! Då var matte stolt, (även om han betedde sig som en galning resten av det träningspasset genom att skrika, gapa och kasta sig åt olika håll för att han var tvungen att sitta still och inte fick hälsa på dom han ville). Det som är svårast och som vi behöver träna mer på är alltså att möta andra hundar och att hälsa på människor utan att välta omkull dom, samt att sitta still och ta det lugnt. Tror bestämt att det snart är dags för könsmognad också... det är skarpa svängar i humöret och han känns mer instabil än tidigare. Jättekaxig ibland och jätterädd ibland, helgalen ibland och superlugn ibland.

Här ligger han i sin älskade trädgård och myser.
Bus vid vattnet
Bus i skogen

Mer träning

Efter tips från flera håll har vi nu börjat träna med klicker. Det var tack vare lån av klicker och tillhörande bok från Dimmas matte som vi till slut kom igång. Jag har tidigare varit väldigt skeptisk till detta sätt att träna av många olika anledningar men det funkar faktiskt förvånansvärt bra. Inlärningstiden förkortas mycket och det är lättare för Aragorn att förstå vad jag menar. Detta kommer vi helt klart att fortsätta med.

På hundkursen i söndags fick vi lära oss "backa" (hunden ska gå baklänges) och "stopp" (man stoppar hunden med hjälp av hand och röst, hunden ska sen stå still och vänta på kommando). Kommandot backa var svårt i början, men när jag kom hem och kunde ta hjälp av klickern satt det snart. Stopp kan han när han känner för det. Är han på väg nånstans plöjer han sig bara förbi min hand och struntar i vad jag säger. Det är en bestämd liten vovve det här. Jag ska även försöka lära honom att låta en godisbit ligga på hans näsa utan att han tar den innan man säger varsågod. Än så länge får han belöning när man håller godiset brevid näsan och han inte försöker ta det. Blir nog en utmaning :)

Aragorn beundrar utsikten i Skåne

Hemma igen

Nu har vi varit iväg och campat för sista gången den här sommaren. Två nätter i skåne med fint väder på dagarna och regn på nätterna vilket innebar kvällsmys och kvällsmat i förtältet. Aragorn skötte sig hur bra som helst! Han härjade inte alls speciellt mycket i tältet utan låg mest lydigt och sov. Han blir allt duktigare på att slappna av när vi gör det. En natt var det dock en igelkott som nosade runt utanför tältet vilket gjorde Aragorn så frustrerad att han lyckades öppna dragkedjan till innertältet och smita ut. Tack vare yttertältet kom han ju inte så långt så det hela slutade bra :)

Det blir många sköna naturupplevelser när man semestrar med hund. Promenader och picnickar i naturreservat, parker och annat passar perfekt för både oss och vovven. Vi har även kunnat äta och fika på många restauranger och caféer och inte blivit nekade att sitta på uteserveringen med hund en enda gång! Även här ligger valpen lydigt i skuggan och vilar medan husse och matte äter, med undantag för när servitrisen kommer för då måste man ju hälsa och tigga lite klapp :)

Matte och Aragorn tittar på utsikten från lejonklippan.
Aragorn posar. Halv-get som han är älskar han att klättra och hoppa bland klippor och stenar.
Klättrar igen.
Spanar bland klipporna.
Stenar och vatten i kombination. Kan det bli bättre?
Aragorn tittar avundssjukt på änderna och fiskarna som får bada. Tänk om man fick vara med och leka med dom!
Aragorn på Flickorna Lundgrens café.

Idag har vi varit på hundkursen igen. Även om Aragorn fick ligga hemma och jäsa hela dagen igår tror jag att han fortfarande är lite trött efter allt campande. Han var rätt ostyrig idag (eller som instruktören så fint uttryckte det: "Aragorn har visst huvudet i kylskåpet!") och ville inte riktigt koncentrera sig. Vi fick pausa ofta och leka mellan varven så gick det ändå hyfsat bra. Vi fick öva på hand-target och börja lägga till kommandot "gå fint" med hjälp av detta. Sen fick vi börja lära hunden att sitta "fot" genom att ha en godisbit i varje hand, sätta hunden framför oss och sen på kommandot fot locka hunden att komma från höger, gå runt bakom och komma fram och sätta sig på vänster sida. Aragorn fattar som vanligt galoppen rätt snabbt men jag känner att detta börjar bli lite överkurs för oss. Jag tror istället att vi ska försöka fokusera mer på grundläggande saker som måste fungera, som inkallning till exempel.

Semester

I veckan som gått har vi varit på campingsemester för andra gången i sommar. Aragorn tycker det är mysigt att vara utomhus så mycket och extra mysigt är det att husse och matte oxå ligger på golvet och sover! Vi har inte lagt så mycket energi på lydnadsträning men istället har det blivit många promenader i skog och mark, mycket badande och en hel del miljöträning. Dessutom får man ju åka mycket bil när man är på semester vilket Aragorn tycker är extra mysigt.

Idag har vi varit och träffat två nya kompisar, nämligen schäfrarna Sheeba och Dimma. Dimma var en mycket rolig kompis som Aragorn lekte länge med. Ikväll har vi en trött valp som knappt märkte att vi lämnade honom ensam i över en timme för att åka till brukshundsklubben. Dit åkte vi för att stå i kö i hopp om en plats i höstens valpkurs. Vi kom som andra reserv vilket ju inte var riktigt vad vi hoppats på, så nu är det bara att hålla tummarna för att två stycken hoppar av för då får Aragorn gå i samma grupp som sina vänner Ville och Frasse.

Utanför morrmattes och morrhusses husvagn i Kolboda. För en gångs skull tuggar Aragorn faktiskt på sitt ben. Vanligtvis gömmer han alla ben som kommer i hans väg utan att hinna bita på dom.
Picnick på Tjurkö med valp som njuter av skuggan.
Kvällssol i naturreservat på Sturkö.
Klätterhund vid Husjön.

En liten kanin

Vovvi är snart tandlös! Tänderna tappas i en rasande takt och för tillfället ser han ut som en liten kanin :)

Lite suddig bild men av nån anledning var det lite svårt att få honom att sitta still i den här posen...

Veckan som gått

Idag har vi varit på hundkurs igen. Denna gången var det betydligt fler hundar där, ungefär åtta stycken. Vi fick öva på det vi lärde oss förra gången och sedan fick vi träna på att sitta och stanna kvar, vilket vi redan övat en del på hemma, så den här gången kanske det inte gav riktigt lika mycket kunskapsmässigt, men det är supernyttigt för oss att träna på att vistas bland andra hundar och samtidigt koncentrera sig. Höjdpunkten tycker Aragorn såklart är när alla hundarna släpps lösa och får leka. Eftersom han är yngst och det finns ganska många stora hundar åker han på en del smällar men det verkar han tåla, även instruktören säger att han är en tuffing. Även denna gång fick vi byta hundar med varandra och jag fick ha en 1,5 år gammal rottweiler vilket såklart var helt annorlunda mot min egen lilla vovve. Rottweilern var jättestark och mycket svårare än Aragorn att motivera att följa kommando och inte alls lika lätt att få med på lek. Dock var det en väldigt mysig och mycket söt hund som tog godiset mycket försiktigt ur handen på en till skillnad från Aragorn som brukar ta en bit av fingrarna ihop med godiset. Aragorn verkar ha lätt att lyssna på dom som får ha honom när vi byter. Det är skönt att han inte är någon enmanshund.

Efter kursen skulle matte hämta sin kamera hos sin kompis Julia. Då fick Aragorn hälsa på sin nya vän Shetland Sheepdogvalpen Ville som är 12 veckor. Dom har träffats innan och Ville tycker att Aragorn är en aning läskig (vilket jag har full förståelse för, han går på som en ångvält), men han börjar nu ändå bli lite leksugen så snart ska dom nog kunna bli bra vänner.

Ville

Aragorn och Ville hälsar

När man kastar sig över sina vänner är det kanske inte så konstigt att dom blir lite rädda.

Igår och i förrgår var vi i Huseby på vagnsparad som föreningen Kronobergskuskarna ordnade med Husebys gamla vagnar, utklädda i tidsenliga kläder. Att vistas bland alla dessa hästar och människor var superbra miljöträning för den lille! Här nedan ligger han på "slottets" trappa och spanar på ekipagen som rullar förbi.


En dag när vi var ute och gick i skogen stötte vi på en massa kor i en hage. Aragorn försökte spela tuff som vanligt och stod utanför staketet och bjäffade. När kon vände för att gå sin väg vågade han sig på att gå in i hagen, men när kon plötsligt vände och kom tillbaka var han inte lika kaxig längre utan flydde till matte och husse som stod kvar utanför.
Aragorn flyr för sitt liv från den onda kon.

Mellan alla dessa äventyr brukar vi pausa hemma i trädgården som är Aragorns favoritplace. I övrigt kan tilläggas att han växer så det knakar! Han väger 12 kg nu om jag räknade rätt sist vi vägde oss. Tittade tillbaka här i bloggen och tycker han såg ut som en liten plutt för bara några veckor sedan :)
Här tycker jag han ser ut som en liten tomtefar med skägg :)

Hundkurs

Äntligen har vi hittat en kurs att gå på! Det är drop-in vardagslydnad en gång i veckan och idag var vi där för första gången. Det var bara tre andra hundar där så det kändes rätt så lagom. Aragorn skötte sig bättre än jag hade väntat mig. Visst var han väldigt intresserad av dom andra hundarna, men han tog det ändå rätt så lugnt och accepterade att han inte fick leka med dom. Idag fick vi träna med target, hunden ska lära sig att fokusera på förarens hand vilket lärs in genom att hunden blir belönad när den trycker nosen mot handen. Aragorn förstod snabbt vad det var frågan om även om han inte alltid hade tid med mig, det fanns ju så mycket annat att titta på :)

Efter en stund fick vi byta hundar med varanda och jag fick en 8-månaders vit herdehund som jag skulle försöka träna hand-target med. Denna hund var superstark och undrade vad jag var för en kaxig typ som försökte bossa över honom och drog iväg med mig över grusplanen, stark som en oxe var han. Med lite hjälp från instruktören lyckades jag få hans uppmärksamhet en liten stund iallafall. När vi bytte igen och jag fick tillbaka min valp kändes det som att ha en liten mygga i kopplet :) Plötsligt tyckte jag inte alls att han drog längre och han kändes mycket lätthanterlig :D

Sen var det dax för hundarna att busa av sig lite. Aragorn lekte med den vita herdehunden och en annan hund som var ungefär lika stor. Instruktören förklarade hela tiden vad dom "sa" till varandra och det var superintressant att se hur dom kommunicerar. Efter en stund hade jag en mycket trött valp och vi fick mest titta på resten av timmen. Till nästa vecka ska vi öva mer på hand-target och även lägga in ett kommando i anslutning till detta. Jag tror att vi ska lära honom något i stil med "ner" som ska betyda att han ska stå med alla fyra tassarna på marken för att avstyra hoppattacker när vi möter människor. Nästa prioritet blir nog att lära honom inkallning med hjälp av handen.

Detta var en mycket givande förmiddag för oss båda och vi (iallafall jag) känner oss superladdade inför den fortsatta träningen! Det är skönt att få lite hjälp och tips vilket verkligen behövs när man ska uppfostra sin första hund. Aragorn ligger nu utslagen på golvet och kommer antagligen att göra så dom närmaste timmarna :)

Lite träning

En liten lägesrapport för att komma ihåg hur långt vi kommit:
För drygt en vecka sedan var Aragorn en mästare på att komma på inkallning men sen kom han på att han själv kunde bestämma när han ville komma och när han inte ville komma. Så under en veckas tid kom han nästan aldrig, men nu har det börjat vända igen. Sålänge han tror att man kanske har godis kommer han i princip alltid det lilla matvraket. Han vaktar inte matskålen lika mycket men vi tränar fortfarande stenhårt. Nu kan man kräva att han sitter och tar ögonkontakt, sen kan man själv ställa sig upp och ta ett steg bakåt och han sitter snällt kvar och väntar på varsågod. På samma sätt brukar vi träna kontakt med en godisbit. Sitt kan han jättebra och ligg börjar komma så smått.

Även koppelträningen går sakta men säkert framåt. Rundorna går nästan dubbelt så snabbt nu :) Han bits dock en del, särskilt när han stirrat upp sig. Två gånger har jag testat att pipa som en valp gör när det gör ont när jag tycker han bits alldeles för mycket. Då blir han helt förfärad och slutar tvärt och ser ledsen ut. Då får man slick i ansiktet och så lugnar han ner sej. Oftast funkar det även att säga AJ med mörk röst, men då lugnar han inte ner sig utan börjar snart igen. Det är inte lätt att vara valp. Tänderna kliar och människor är klena varelser :)

En blöt sommarkväll

Idag har vi vaccinerat den lille mjukisen. Veterinären tyckte att han var fin och allt var som det skulle även om det var lite läskigt på veterinärens bord. Sedan kom mattes galna klasskompis på långväga besök och busade med valpen. En regnig dag avslutades med en lite ljusare kväll så vår lilla familj åkte till ett strövområde utanför stan och lekte lite vid vattnet. Aragorn var tokig som vanligt och plaskade och grävde och härjade :)




Blöt och trött valp i bilen på väg hem.