Lite träning

En liten lägesrapport för att komma ihåg hur långt vi kommit:
För drygt en vecka sedan var Aragorn en mästare på att komma på inkallning men sen kom han på att han själv kunde bestämma när han ville komma och när han inte ville komma. Så under en veckas tid kom han nästan aldrig, men nu har det börjat vända igen. Sålänge han tror att man kanske har godis kommer han i princip alltid det lilla matvraket. Han vaktar inte matskålen lika mycket men vi tränar fortfarande stenhårt. Nu kan man kräva att han sitter och tar ögonkontakt, sen kan man själv ställa sig upp och ta ett steg bakåt och han sitter snällt kvar och väntar på varsågod. På samma sätt brukar vi träna kontakt med en godisbit. Sitt kan han jättebra och ligg börjar komma så smått.

Även koppelträningen går sakta men säkert framåt. Rundorna går nästan dubbelt så snabbt nu :) Han bits dock en del, särskilt när han stirrat upp sig. Två gånger har jag testat att pipa som en valp gör när det gör ont när jag tycker han bits alldeles för mycket. Då blir han helt förfärad och slutar tvärt och ser ledsen ut. Då får man slick i ansiktet och så lugnar han ner sej. Oftast funkar det även att säga AJ med mörk röst, men då lugnar han inte ner sig utan börjar snart igen. Det är inte lätt att vara valp. Tänderna kliar och människor är klena varelser :)